Handskar hamnar ofta sist på packlistan, långt efter hjälm och säkerhetsväst. Det är synd, för det är en av de billigaste och enklaste sakerna du kan göra för att rida säkrare och bekvämare. En häst som rycker till, tömmar som blir våta av regn eller svett, en kall januarimorgon i stallet — allt det är situationer där rätt handskar är skillnaden mellan kontroll och att tappa greppet, bokstavligt talat.

Ändå är handskar ofta det sista folk tänker på när de packar ridväskan. Hjälmen sitter redan på huvudet och västen är redan på plats, men handskarna ligger kvar hemma i hallen, eller så används samma nötta par år ut och år in tills silikongreppet är helt borta. Det är synd, för handskar är billiga i förhållande till vad de faktiskt gör för både säkerhet och komfort.

Den här guiden går igenom vilka typer som finns, vad som skiljer läder från syntet, hur du hittar rätt passform och vad som gäller på tävling. Handskar är bara en del av utrustningen — ridhjälmen och säkerhetsvästen är de två som skyddar mest vid ett fall, medan handskar och god synlighet — se reflexer och belysning för det senare — är det som gör vardagsridningen säkrare i det lilla.

Varför handskar

Handskar löser tre olika problem samtidigt, och det är lätt att bara tänka på det ena.

Skydd är det första. Nya tömmar av stel läder ger blåsor snabbt, särskilt om du rider mycket eller håller hårdare än vanligt. Blir du släpt — hästen sätter i ett ryck, drar undan huvudet eller helt enkelt skenar ett steg — kan tömmen glida genom bara händer och ge rejäla brännskador tvärs över handflatorna. Det gör ont och läker långsamt.

Grepp är det andra. Våta tömmar (regn, hästens saliv, ditt eget svett en varm sommardag) blir hala. Ett bra handskmaterial med grepp håller tömmen kvar i handen även när förhållandena inte är perfekta — och det är precis då du behöver greppet som mest.

Kyla är det tredje, och gäller framför allt vinterhalvåret. Stela, kalla fingrar ger sämre känsla för tömmarna och sämre reaktionstid. En ryttare som inte känner sina händer rider sämre och är långsammare att reagera om något händer.

Utöver det spelar handskar roll för stil på tävling — flera discipliner kräver eller föredrar dem. Men själva grundmotivet är skydd och grepp, inte estetik. Handskar är inte lyxutrustning. De är grundutrustning på samma sätt som en bra ridbyxa.

Grundtyperna

Handskmarknaden delas i praktiken upp i fyra kategorier efter vad de är gjorda för.

  • Sommarhandske — tunn, andas bra, ofta med silikongrepp i handflatan och mellan fingrarna. Det här är arbetshandsken du använder mest av året, från vår till höst.
  • Vinterhandske — isolerad, ofta med vindtätt membran (windstopper eller motsvarande). Byggd för minusgrader utan att du helt tappar känslan för tömmarna.
  • Tävlingshandske — elegant i läder eller syntet, ofta vit eller svart. Används vid uppridning och i klass där utseendet räknas, särskilt i dressyr.
  • Specialhandske — särskild variant för till exempel longering eller enskild träning, ofta med extra förstärkning i handflatan för den som håller i en lina länge.

De flesta ryttare klarar sig bra med en sommarhandske för vardagsbruk och en vinterhandske för kalla månader. Tävlingshandsken är ett tillägg för den som tävlar regelbundet.

Material — läder vs syntet

Valet mellan läder och syntet är den första och viktigaste avvägningen när du handlar.

Läder — vanligtvis nubuckläder eller getskinn — är mjukt, formar sig efter handen med tiden och håller länge om det sköts rätt. Nackdelen är priset, som ofta ligger i det övre skiktet, och att läder tål väta dåligt: blir handsken riktigt blöt kan den stelna och tappa formen när den torkar.

Syntet med silikongrepp — märken som Roeckl, SSG och Uvex är vanliga exempel i det här segmentet — är billigare, tvättmaskinsvänligt och ett rimligt förstaval för de flesta. En syntethandske håller normalt en till två säsonger vid regelbunden användning innan greppet är utslitet.

Det finns inget objektivt rätt svar mellan de två. Läder är en investering för den som rider mycket och vill ha en handske som formar sig efter handen över tid. Syntet är det praktiska valet för vardagsbruk, särskilt om handsken ska tåla att glömmas kvar i en väska i regnet.

Vad du ska titta på när du väljer

Passform slår material varje gång — en perfekt handske i fel storlek är fortfarande fel handske. Gå igenom de här punkterna innan du bestämmer dig:

  1. Passform. Inga rynkor eller veck vid handleden. Fingrarna ska räcka precis till spetsen, varken med luft kvar eller för trångt.
  2. Grepp. Kontrollera att silikonprickarna eller greppmönstret sitter där tömmen faktiskt vilar — mellan tumme och pekfinger och tvärs över handflatan, inte bara dekorativt på ovansidan.
  3. Rörlighet. Böj fingrarna som om du håller tyglar. Materialet ska inte spänna eller dra i sömmarna vid ett normalt grepp.
  4. Andning. Mesh eller perforering på handryggen gör stor skillnad för sommarbruk. En handske utan ventilation blir snabbt varm och svettig.
  5. Manschett. Kort manschett för hoppning där handleden rör sig mycket, längre och tätare manschett för dressyr där stilen är renare.

Prova alltid handsken med en knuten hand och med fingrarna böjda kring något — ett rakt finger i en provningssituation säger inget om hur handsken beter sig när du faktiskt håller tömmar.

Ett vanligt misstag är att prova handskar utan att ta med sig de tömmar eller den tygeltjocklek man faktiskt använder till vardags. En handske som känns perfekt runt en tunn provtygel i butiken kan kännas helt annorlunda runt en tjockare gummerad tömme i stallet. Har du möjlighet — ta med egna tömmar vid provning, eller be personalen om ett provstycke i liknande tjocklek.

Vinterhandsken — särskilt kapitel

Vinterridning ställer ett särskilt krav: du vill ha isolering utan att förlora känslan för tömmarna, och det är en svårare balans än den låter.

Tunna vinterhandskar med windstopper eller primaloft-fyllning slår ofta vanliga fingervantar rejält, eftersom vantar gör det nästan omöjligt att hantera tömmar och spänne med precision. För riktigt kalla dagar finns tre-fingerhandsken — tumme och pekfinger separata, resten av fingrarna ihop i samma ficka — som ger mer värme än en femfingershandske men bättre precision än en vante.

Under omkring -15°C är dubbla lager ofta den bästa lösningen: ett tunt underlager i silke eller motsvarande, med en vinterhandske utanpå. Handvärmare i fickan mellan ridpassen hjälper också, särskilt om du håller på i stallet mellan varven.

Testa alltid en ny vinterhandske hemma innan första ridpasset i den — greppet och känslan skiljer sig mer mellan modeller än man tror, och det vill du inte upptäcka mitt i en ridning. Vinterhandsken är förstås bara en del av vinterekipaget — se vinterridning i Sverige för hur du klär både dig själv och hästen för kylan, mörkret och halkan som hör till den svenska vintersäsongen.

Tävlingsregler

Svenska Ridsportförbundets tävlingsreglemente kräver inte handskar generellt, men reglerna skiljer sig mellan discipliner.

  • Voltige och körning — handskar krävs.
  • Dressyr — inget formellt krav, men starkt rekommenderat, och oftast vita eller svarta handskar av tävlingsryttarna.
  • Hoppning — valfritt, men de allra flesta rider ändå med handskar av praktiska skäl.
  • Fälttävlan — praktiskt motiverat av grepp och skydd, och de flesta använder dem genomgående.

Oavsett vad reglementet formellt kräver: ha alltid ett extra par i väskan. Tappar du en handske eller blir den blöt mitt i en tävlingsdag vill du inte stå utan.

Skötsel

Skötseln skiljer sig en del mellan material.

Syntethandskar går oftast bra att tvätta i 30–40°C i tvättmaskin — lägg dem i en tvättpåse så håller silikongreppet längre — och lufttorka dem efteråt. Undvik torktumlare, värmen kan skada både grepp och sömmar.

Läderhandskar ska aldrig i maskin. Torka fuktiga fläckar med en torr trasa och låt dem lufttorka i rumstemperatur, aldrig nära ett element eller i direkt sol. Impregnera med läderfett en gång per år för att hålla läder mjukt och vattenavvisande.

Byt handskar när silikongreppet är synligt nött (vanligen efter en till två säsongers intensivt bruk) eller när läder blivit stort och tappat sin form. En handske som glider på handen skyddar sämre och ger sämre kontroll — det är samma logik som med en hjälm eller väst som inte längre sitter rätt.

Vanliga misstag

  • Köpa fel storlek “för att de ska töja sig”. Handskar töjer marginellt, om alls. En handske som sitter löst i butiken sitter löst i sadeln också, och en löst sittande handske glider och samlar veck precis där greppet behövs som mest.
  • Använda samma par året runt. En sommarhandske i januari ger kalla, stela fingrar och sämre reaktionstid. En vinterhandske i juli blir varm, svettig och klumpig. Håll minst två par.
  • Vänta för länge med att byta ut ett utslitet par. Ett silikongrepp som är bortnött syns inte alltid utifrån, men gör stor skillnad för greppet i regn eller när hästen svettas.
  • Skölja bort silikongreppet i fel tvättprogram. För varmt vatten eller torktumling sliter hårt på både grepp och sömmar — håll dig till det tvättråd som står på etiketten.
  • Glömma extraparet i väskan. Blir handsken blöt eller går sönder mitt i en ridning eller en tävlingsdag står du annars helt utan.

Vanliga frågor

Måste jag ha handskar för att rida? Nej, men det är starkt rekommenderat. Blåsor från nya tömmar, brännskador om hästen drar till och sämre grepp i väta är alla praktiska skäl att alltid ha ett par till hands. På tävling krävs handskar bara i vissa discipliner (voltige, körning), men de rekommenderas starkt i dressyr.

Vad kostar bra ridhandskar? Priserna varierar med material och märke. Räkna med att en sommarhandske med silikongrepp ligger i det lägre till mellersta prissegmentet, en läderhandske av god kvalitet betydligt högre, och en vinterhandske någonstans däremellan. Ett bra par för daglig bruk plus ett extra par i väskan är en rimlig utgångspunkt.

Kan jag använda vinterhandskar året runt? Nej. Vinterhandsken är byggd för värme och blir alldeles för varm och klumpig sommartid, med sämre precision i greppet som följd. Håll två par — en sommarhandske och en vinterhandske — och byt efter säsong.

Hur ofta ska jag byta handskar? Byt när silikongreppet är synligt slitet (typiskt efter en till två säsonger vid daglig användning), när läder har blivit stort och tappat sin spänst, eller när sömmar börjar ge vika. Med god skötsel håller ett bra par betydligt längre.

Har du en fråga om ridhandskar som inte tas upp här, eller ett tips om ett märke eller en modell som fungerat bra för dig? Hör av dig till redaktionen — vi uppdaterar guiden när nya frågor kommer in.